BlindaLinda

.. Blir det nu till helgen. Det behövs men samtidigt vill jag inte. Vill inte släppa iväg ungarna. Vill ha de nära mig.
Men samtidigt behöver jag få andas och få bara vara Linda. Inte bara mamma, inte bara husmor.
 
Vi ska väl ut och äta på fredag. Kina Muren. Har längtat ett tag nu som en toka.
BBQ-buffen är ju bara för god. Vi brukar skippa riset för att få plats i kistan med mer - he he.
Men innan vi ska det, ska jag hjälpa en tjej med en smörgåstårta - ej vårt familjerecept ska jag betona. Det är ju hemligt. Blir något nytt. Hoppas den kombinationen går hem. Och Ds bror kommer som vanligt på eftermiddagen, först vid 17.00 är man ledig.

Sen på lördagen drar vi till Barkarby Outlet - och shoppar loss. Jag är på jakt efter en vinterjacka. Jag har inte köpt en jacka på hundra år. Sant. Antingen har jag fått begagnade eller så har jag lånat Ds jackor. Dags för mig att köpa nytt.
Inget dåligt samvete skall krypa inför huden på mig. Jag vill gärna överleva vintern om den blir kall.
Sen blir det att handla in till barnen, och julklappar till de minsta kottarna från P.O.P och Noa Noa om jag hittar nått snyggt. Tur man har en till tjej med då så hon kan tala om vilka färger det är. Har lite svårt att se skillnad på Blått-Grönt-Svart och Rosa-Rött-Orange.
Tror knappast det skulle vara uppskattat om man kom dragandes med någoit rosa till Alfie till ex.
Sen brummelibrumma hemåt, och fixa sig inför en fest hos tjejen med smörgåstårtan. Få se om jag verkligen orkar.
Har just nu inte lust till det - noll sug att se fulla människor. Och sen beror det på hur mycket shoppingen har tagit ut på mig. Ja få se - Fyran och hennes gubbe ska ju sova här då - och ska till samma fest. Har ju alltid Fyran och tjöta med i köket om man vill vara lite asocial från de övriga gästerna. HAHA.
 
Söndag - blir att sova ut tror jag. Om jag kan. För när barnen är borta så vaknar jag jämt tidigt. MÄRKLIGT!
Söndag blir en riktig längta-efter-dag. Timmarna segar sig fram innan barnen äntligen kommer hem.
 
På måndag ska vi ha CODA-information på Stureskolan. Det ska bli intressant och se om det tillför sig något för oss alla.
 
Ha en bra onsdag!
//BlindaLinda - i bullbakartagen

..denna vecka. Och förra veckan.
 
Förra veckan: var det en massa fix just på FREDAGEN 17e oktober - löningen kom för mig då. Stressdag med handla mat, födelsedagsklapp till Tindra. Fast att handla mat just på morgonen är inte stressigt. Det är skönt. Det är så folktomt i affärerna. Riktigt skönt! Mot lunch, eftermiddagen och kvällen så kryllar det av folk som myror i en myrstack. Hatar det! Får ju torgskräck m.a.o. Sen blev det presentinköp på eftermiddagen - snabbt hem och börja fixa inför lördagens kalas här hemma. Jag blåste ballonger ena sekunden och i den andra så stod jag och diskade/gjorde nånting. D städade och kollade ungarna. När inte Perla låg vid mina fötter som en blodigel. Mardröm för en synskadad jävel som mig. Men genom ett under så grejade det sig.

Lördagens kalas fortlöpte väl i "Hello Kitty-tema" - fast det var som en mindre hönsgård. Nej modell större Hönsgård. Tjatter, oljud, skratt och höga röster - trodde jag skulle springa in i väggen hundra gånger. Blir verkligen stressad av ljud!
Tindra var nöjd och glad för allt. Det är det som är huvudsaken.
TACK ALLA NI SOM KOM, Tindra blev så glad, för att ni KOM och för alla fina presenter!

PÅ söndagen blev det lunch hos farmor, underbar ungstekt lax och romsås - jag nästan grät blod av glädje. Så gott. Å så falukorv i ugn till fiskhatarna. Ungarna åt verkligen mycket. Det var roligt att se. Sen skyndade vi oss till P&J som hade kalas då. PUH! Oktober är en kalasspäckad månad!!!

Denna vecka: Fixat och donat (fast städningen fick stryka lite på foten - allt hinner jag inte med!).
Lagat mat till folk - det var en överraskningsmiddag för D. Han ville inte bli firad... 33 är väl inget. Jo, men visst vill man ju göra något för den man älskar. HAHA!

Jag såg väl mer död ut än levande på fredagen. Det berodde på att alla spänningar bara släppte efter en hektisk vecka och dag, tvätt, fixa mat, Perla grinig och gudvetvad. När hon sov på lunchen så tog jag ett avslappnande bad - då brast allt i skallen på mig och en häärlig migrän började pulsera. HALLELUJAH - bra tajmat! Hade ju tänkt att 'musa' med D, men det ville han inte utsätta mig för när han såg hur jag såg ut. *ler*.
"LIgg i mörkret nu och koppla av nu Linda, KOPPLA AV!"

Gjorde jag det?
Åh nej, på en gång så liksom började det krypa i mig. Gick upp för jag mådde ändå illa av värmen - så var det med det avslappnade badet. Började spraya WC med rengöringsmedel på sitsen, handfatet och allt. Snurrelisnurr, satte mej med min bara rumpa..På sitsen, och satt kvar. Medans medlet verkade i rumpan. Efter några sekunder...registerar jag..en svidande känsla i mitt anus.... Hoppsan hade jag sprayat där? JA så kan det gå va.
Jag kan vara så himla klantig.

Sen kom Ettan och hjälpte till lite - tack gumman! Det var guld värt!
Folk kom, mat togs fram.
Alla åt, maten räckte och blev över.

Tack Svärmor och Bus för disken!
Tack I.E för din hjälp i köket också!
Tack mamma för det goda brödet!
Tack alla för ni kom! Det var roligt!
Tack för drinken Älskling senare på kvällen - DEN FÖRTJÄNADE JAG!
 
Idag var vi till M,B och lilla E!
Hon är så fin eran E! MYS!
Tack för gott fika och för att jag fick lukta så på E!
 
//BlindaLinda

..Börjar här och nu.
 
Snart dags för Tant Röds besök. Och mitt personliga helvette är dagarna innan. Det är då jag blir svart i själan. Inget är roligt. Inget duger. Jag känner mig grå. Saker jag tycker inte är något i vanliga fall förtär mig, förgiftar mina tankar och omdömen. DET ÄR JÄKLA JOBBIGT:
 
Jag spyr! På allt och alla. Ångesten kväver mig långsamt med sin äckliga klump i halsen - den växer som en svulst och livnär sig på mina tvivel. Gråter bränner ideligen bakom ögonlocken som syra. Det bränns, det är varmt, jag vill gråta - men jag gråter inte. Jag måste ha min fasad. Men vilken jävla fasad. Så falsk och så dämpande. Inte jag! Jag ifrågasätter allt. Allas handlingar, mina handlingar och ord. Det sociala spelet som jag är så lite deltagande i gör mig ingenting förutom när PMShelvettet sätts igång. Jag känner mig ännu mer utstött, ensam och sorglig. Varför ska jag kämpa undrar jag? Ensam är stark, gå ensam, det är då du inte blir sårad eller lämnad. Ett helvette ska man utkämpa själv, alla dagar om året. Ett helvette jag tar med ro i övrigt - förutom när PMShelvettet kickar igång.
När tankarna och själen färgas svart av giftet, är det svårt att hejda det flödet. Jag måste bita ihop - tills allt är över och Tant Röd packar sina väskor för denna gång.
 
Ibland undrar jag - ska det vara så här?
Verkligen?
Att vara ensam - är det bästa, för då blir jag inte missförstådd eller tittad snett på. Jag pratar med mig själv - för mig själv kan jag aldrig fly ifrån, utan får jobba med mina tankar.
För när man blir en PMShäxa måste man vakta sin tunga och stilla sina händer. För varje ord måste bli vaktad på.
Det är bäst att inte ha mig i närheten - för att slippa bli sårad. Det är bättre att såra sig själv.
 
//BlindaLinda - Episiod DarkSoul is now beginning... for a while

.... För att känna någon.
 
Jag är Linda. Jag är gravt hörselskadad, men kallar mig döv för det är bekvämast så.
Jag har både tal och tecken i min vardag. Jag uttrycker mig bäst med teckenspråket eller skriftligt.
Ord är mitt liv, att bilda meningar eller föra en konversation - det är livet. Och det är så man lär känna folk.
 
Jag har en stor familj - jag älskar alla var och en. Men jag känner inte alla.
Detta beror på språkhinder - att inte kunna konversera på ett bra sätt.
Som döv i en stor hörande familj - blir man lätt utanför.
Mina barn är mer delaktiga i den hörande familjen än jag och min gubbe.
Man är ensam - bland många. Jag kämpar fortfarande efter 33 år, medan mina små flickor är med helt naturligt utan att kämpa.
 
Satt och funderade nyss. När det uppstår så mycket i ens hjärna - är det risk för överhettning.
Undrade om allt hade sett annorlunda ut om alla hade tecknat?
Jag vet inte.
Kanske...
 
Ett bra exempel är relationerna till mina fina syskonbarn. Jag älskar dom, och jag vet vad de heter och vart de bor. Jag får kramar och pussar - vilket jag är så tacksam för. Att de ser mig. Att jag ser dom.
Men - det är bara på ytan vi känner varandra Älskade syskonbarn. Jag vet inte vilka ni är - på samma sätt ni inte vet vem jag egentligen är. För er är jag bara Moster.
Språket är en viktig bro mellan människor, det är då man fungerar som bäst.
Jag önskar... att ni skulle teckna mer. Få en mer 'blick' hur ni tänker och är som personer.
Jag kommer att få en annan relation till Fyrans barn - då teckenspråket kommer att finnas där helt naturligt.... Det blir en helt annan kontakt, mer delaktighet.
Jag är lite ledsen för det - men det är så livet är. Allt har sin gilla gång. Och jag kan aldrig begära något från en annan - det är bara de själva som kan och vill.
Men kärleken till ER kommer alltid att bestå - oavsett om vi inte har samma språk.
 
På samma sätt känner jag inte mina systrars män förutom Fyrans gubbe som tecknar av naturliga orsaker. Men samtidigt känner jag inte honom till hundra procent, det tar tid att känna en människa! Men man ska väl inte heller begära att man ska veta allt om alla. På samma sätt med oss.
Bara så... att språk är en viktig del, i en familj. Annars blir man bara något som finns där - av gammal vana.
Kallpratet, skämten och diskussionerna runt matbordet - flyter inte naturligt på.
 
Detta var bara dagens deppelidepp-tankar.
Ska väl ha mens snart - det är då min skalle är riktigt omöjlig!
Jag försöker väl bara vara så filosofiskt och intelligent lagd idag..
 
DAGENS ÄNGEL: TINDRA 6 ÅR IDAG!
DAGENS DEMON: MIGRÄNEN
 
//Blindalinda

....Detta medlemskap gäller året-runt och är på livstid. Frivilligt men går man med så är det bindande.
Har man en gång fått ångest för en högtid så drabbas nästa högtid inom snar framtid. Tragiskt men sant.
 
Uppfyller du dessa kriterier så är DU en klar kandidat.
 
# Ångesten dyker upp långt i förväg med hjärtklappning och magont, inför en högtid.
# Man vill vara alla till lags och behaga allas tycken och måsten - dina egna tycken och måsten går fet bort (även om släktningarna bedyrar och lovar att de INTE blir besvikna för ens val! Visst visst visst)
# Man får inte göra Mannens sida besviken - men den sidan blir besviken. GARANTERAT!
# Man får inte göra SIN sida besviken - men den sidan blir det GARANTERAT!
# Barnen får INTE bli besvikna - men de blir det garanterat.....
# Återkommande gråtattacker, och magsmärtor och ångestanfall när man försöker pussla ihop till exempel JULAFTONENS dygn. Det finns andra högtiderr/festdagar som: Nyårsafton, påsk och midsommar MEN... JULAFTON är HELIGA GRAAL. Nåde den som ruckar på traditionerna.
# Hur mycket du vänder och vrider på allt SÅ är det ingen som blir nöjd - inte ens DU fast du tyckt din lösning varit en pangidë från början. Följden blir ett molande samvete och huvudvärk av Tredje Graden.
# Man försöker kompromissa, men känner att man inte får ett gensvar.
# När du börjar fejka högtidsglädjen - för att dölja din ångest.
# När man börjar tjafsa hemmavid flera månader i förväg VART vi ska vara...
# Man har nästan slutat att pynta hemma... En gran för ungarnas skull och någon tomte här och där... sorgligt!
# Slutligen, när du tidigare älskat högtider - sett framemot allt, börjar att hata tanken på Högtider. Detta ständiga pusslande, detta ständiga behaga-alla, detta ständiga jävla dåliga samvete för det val man gjort - är du en fullfjädrad kandidat för att bli medlem i ÅNGESTLADDADE HÖGTIDER.
 
Välkommen till Klubben.
Är du med?
JAG är med.
 
//BlindaLinda

--Klockan 01.45 2008-10-13 på USÖ.
 
Välkommen till världen lilla Elvira!
Jag längtar så att få träffa Dig! Vi kommer att lära känna varandra grundligt - för jag blir ju Tant Linda!
(Om jag får för mamma och pappa!)
 
Till Min Kära Vän och Hennes B - stort grattis till det lilla kärleksmiraklet!
Nu börjar en resa - mot Ingemansland. Allt är nytt och oskrivet.
Det är både skrämmande och spännande.
Lycka till! Jag kommer alltid finnas där - så gott jag kan och så mycket ni vill!
 
Med All Min Kärlek
Linda

..Ända sen trippen till Katrineholm.
 
Somnade i bilen på hemvägen, kämpade att hålla mig vaken hemma.
Somnade mot kvällen framför tv:n i fåtöljen. Gick och badade - somnade i vattnet (huvudet var över ytan),
Gick upp och kissade - somnade på toalettstolen i all min sköna nakna prakt.
D kunde inte sluta flina - han tyckte det va synd jag var naken för han ville ta kort - och kanske visa folk. Tur man var naken då.
Gick ut och tog ett bloss (påklädd så klart) - somnade ute på balkongen. Alltså TISDAGEN var ju extrem! Som om man drabbats av sömnsjukan.
 
Sen dess har jag varit en zombie - gått omkring i dvala.
Har jag varit björn i tidigare liv? Att kroppen signalerar: VINTERDVALA?
 
OM denna extrema trötthet håller i sig - kontakta vårdcentralen. Kanske är infektion på G, som jag hade förrut.
 
//BlindaLinda - ska se på Fringe kl 21.00

...Med en själv, eller hemmavid. Man tycker allt suger och tycker synd om sig själv. Man vill få bekräftelse.
Då behöver man höra lite extra.
Och det fick jag igår kväll - jag fick ett SMS från D som lagt sig i sängen redan.
 
"Du ska veta att du är de bästa som hänt mig. Vi behöver verkligen ge varandra mer uppmärksamhet och ytterligare närhet. Älskar dig jättemycket, Puss"

Det kändes så gott här inne i mig. För denna helg har vi varit dåliga på och ge varandra uppmärksamhet D och jag.
Så det blev ett bra avslut på denna helg med dessa rader. Jag blev sedd.
 
D, Du ska veta du är mitt allt. Du och barnen skänker mitt liv mening. Ni är mitt liv - utan er skulle jag bara vara. Med er är jag något och någon. Jag är tacksam för varje dag jag får med er.
Och varje dag flaxar fjärilarna i min mage när jag ser dig. Så länge de flaxar och hjärtat hoppar sitt extra skutt - HJÄRTA DIG! När vi är osams - slits min själ i bitar - så starka är känslorna för dig efter 14 år. Jag lär mig varje dag av dig, jag är förvånad att du är mer lugn än vad jag är i vissa saker. Jag har en del att lära mig än, såsom du har en del att lära dig av mig. Vi kompletterar varandra - på gott och ont.
Kanske en del undrar vad vi ser i varandra - men det är bara du och jag som vet. Vad andra tycker gör mig detsamma.
För det är du och jag som känner, älskar, bråkar och lever med varandra. Och tillsammans har vi gjort två underbara, envisa och mysiga tjejer. Som ibland ger mig gråa hårstrån - kvickare än kvickt. *ler*
 
Jag älskar dig så mycket!
Då, Nu och Imorgon och resten av livets återstående dagar....
 
//BlindaLinda

..Ända sen vi började träffas 1992.
 
Vi har upplevt en hiskeligt massa saker ihop, på både gott och ont.
Vi har inte alltid tyckt samma om saker och ting - men morbid humor har vi! Och rätt mycket av den varan!
Det är en lång tid att vara vänner på. 16 år.

Det är en massa saker jag vet om dig, och som du vet om mig. Även det på gott och ont. Hehe.
Ibland undrar jag vad det var som fick oss att 'fastna' för varandra - eller vad som fick dig att 'fastna' för mig.
Jag är inte precis den som står i centrum - utan betraktar och står vid sidan om - en grå mus. Du däremot är den som ÄR i centrum - livlig, glad och folk minns dig, en stjärna på himlen.
Vilka fester vi har haft! Galna! Minnesvärda.. du är nog den enda jag aldrig blivit arg på i fyllan.
 
Vi har haft våra dalar och toppar, vi har gått sida vid sida på samma stig, men ibland har vi tagit avkrokar och mötts längre fram, när vi känner vi gjort vårt.
Jag har sett dig gråta otaliga gånger, folk kanske inte ser dig som känslig - men det är du. Jättekänslig. Så som jag är jättekänslig, men jag sluter mig i mitt skal. Fjärmar mig från omvärlden när allt blir för mycket.
Hur kan vi som är så olika men ändå... lika finnas där för varandra? Musen och Stjärnan.
Du rev en barriär för mig, på gymnasiet för länge sedan. Jag skämdes så för min synskada. Du ställde dig upp och sa rakt ut att jag var det - då, just då ville jag bara dö. Men, jag behövde det. Jag behövde dig, och jag kommer alltid att behöva dig. Även om vi ibland inte tycker samma. Men min policy är att mina vänner måste finna egna svar, jag finns där oavsett vad svaret blir. Även om svaren växlar dag till dag.
Många är gångerna vi har diskuterat OCH ältat om samma samma saker. OM och Omigen..
Att vi till sist blivit tokiga på oss själva...Ha ha ha.
Man har sin egen historia att skapa, för en del tar det längre tid att skriva sin historia för att det händer så mycket. För andra räcker det med en rad.
 
Snart har vi ytterligare en sak gemensamt - barn.
Otroligt gumman. Barn!
Jag hoppas att du behöver mig, så som jag behövt och kommer att behöva dig,
Vi behöver varandra, på olika saker.
Men, aldrig, aldrig har vi tvingat på oss varandra, jagat på varandra. Vi vet ändå...
Kanske det har funnits stunder då du inte förstått, varför jag gått ensam på stigen. Inte ens jag vet själv ibland varför jag kör ensamstilen ibland. Jag är väl sån, och behöver det.
Men alla har sin historia - och blanka blad som behöver bli nedskrivna...
Jag hoppas att vi fortsätter - gå sida vid sida i livet.

Älskar dig Vännen.
Jag längtar så att få se den lilla... jag kommer att gråta en flod av glädje.
För.. det gör jag redan nu. Gråter en glädjeflod.
 
//BlindaLInda

...TGIF!
 
Blir en lugn fredag!
Behövs! Är så trött.
 
Kvällens meny består av:

Baconinlindade Kycklingfileer, Ris och Sallad.
Fyllde fileerna med getost,creme fraiche, gräslök, basilika OCH Mango Chutney Pineapple.
Kryddade fileerna uppepå med en extra klick chutney, sen vitlöksalt, vitpeppar och lökpulver.
(vi får se om denna kombination blir ljuvlig)
 
Sen blandade jag chutney (haha) och grädde - kryddade lite extra med vitpeppar och lökpulver, hällde runt omkring fileerna i formen. In med hela härligheten längst ned i ugnen - där de ska bli klara om 1,5 timme ungefär.
Ska servera med Basmatiris och grönsallad.
 
Senare....
 
Nybakta scones med clotted cream och varm choklad.
 
Ännu senare....
 
Lite Red Rock och den konstiga kombinationen - ostbågar.. 
 
Jajamen det är SVULLARfredag!
 
I morgon ska vi ha en klassiker: KÅLPUDDING, SIRAPSSÅS och POTATIS
 
//BlindaLinda
 
Dagens Ängel: Min Älskling - för att du köpte grejor på Panduro på vägen hem. och för vinaren. *ler*
Dagens Demon: Bellmanskiten (babylarmet)
Dagens Längta: Mamma - staden är inte sej lik utan dej här....Men du behöver en liten tripp.
Dagens Tycka-synd-om: RumpNissen

..... Blir något nytt. Om det blir gott vette katta. Vi får se vad Tvåan tycker. Hon kommer hit med Alfred - på vägen till sitt jobb. **HÅLLA TUMMARNA**.
 
Pömsig soppa med blomkål/palsternacka och ajvarklick.

Ta så mycket du vill ha av:
Blomkål (delas  i mindre bitar)
Palsternacka (skalas och skärs i bitar - inte så viktigt hur stort allt ska mosas sen)
Röda äpplen (skalas och skärs i bitar)
Kycklingbuljong
Koka upp allt - låt allt bli mjukt och stompa sen med potatisstöt (alternativt mixa med stavmixern)
Krydda sedan med:
Lökpulver
Curry
Stark paprikakrydda
Grädde (någon/några matsked)
Sista minuterna innan servering ha i små blomkålsbuketter och låt de koka med.
 
Servera med: Ajvar (stark) blandat med saltade solrosfrön Och en ostsmörgås.
 
Fin dag idag! Solen skiner - det är "lagom" i luften. Men nackdelen är att jag har migrän, inte av den värsta sorten men den känns. Yr och illamående. Vill vila men får vänta tills Tvåan gått och Perla vill sova.
 
//BlindaLinda