Inre Kaos - Yttre Lugn
Det har varit turbulenta dagar och nätter.
Framtiden är oviss.
Det enda jag vet just NU, här och nu.
Det är att jag alltid kommer att älska.
Men jag måste stärka mig själv.
Men jag släpper inte taget - jag är envis.
Om jag famlat i mörkret tidigare, så famlar jag ännu mer. Men någonstans skymtar jag ett ljus.
Man lär sig, genom livet.
På medgångar och motgångar.
Ibland får man ta det själv, och samtidigt kämpa ihop.
Det är min kamp.
Förhoppningsvis vår kamp också.
Jag är rädd, ja det är jag.
Men även om det är ett inre kaos, är jag mer lugn än på länge.
Jag vet vad jag vill - och kommer alltid att veta det.
Jag hoppas att du finner svar. För jag har redan mitt.
Carpe Diem! (fånga dagen)
Carpe Nox! (fånga natten)
Med all kärlek
Linda
Framtiden är oviss.
Det enda jag vet just NU, här och nu.
Det är att jag alltid kommer att älska.
Men jag måste stärka mig själv.
Men jag släpper inte taget - jag är envis.
Om jag famlat i mörkret tidigare, så famlar jag ännu mer. Men någonstans skymtar jag ett ljus.
Man lär sig, genom livet.
På medgångar och motgångar.
Ibland får man ta det själv, och samtidigt kämpa ihop.
Det är min kamp.
Förhoppningsvis vår kamp också.
Jag är rädd, ja det är jag.
Men även om det är ett inre kaos, är jag mer lugn än på länge.
Jag vet vad jag vill - och kommer alltid att veta det.
Jag hoppas att du finner svar. För jag har redan mitt.
Carpe Diem! (fånga dagen)
Carpe Nox! (fånga natten)
Med all kärlek
Linda
Kommentarer
Postat av: Smultron
bra sagt där...
Ja bra att du VET VAD du vill och står för... Men vi fpr prata strunt imorgon, på stan!
Puss o kram
lillasyrran
Postat av: P
Allt har en mening hur jobbigt det än är. Och allt kommer att ordna sig till det bästa, vad det nu är blir! Puss P
Postat av: Ådi
Stora kramar, med värme och styrka från mig!
Postat av: Jenny
Linda, så fort jag har vägarna förbi vill jag hemskt gärna fotografera dina fina flickor och även MariaS prinsessa :)
KRAM
Postat av: Anna M
Sänder varma stärkande kramar!
Postat av: NettanEttan
I ett förhållande går dag för dag, det är lätt att man glömmer varandra, tar varandra för givet, barnen tar tid..allt blir slentariant...tills det händer något som får en / två att vakna upp, vad händer, varför händer det ? det viktiga är att man hjälper varandra, försöker hitta en ljus...kramar
Trackback
