BlindaLinda

..På G nu.
Blomdekorationer.
 
Få se om det blir sött, och om nån kanske vill ha.
Kreativa Verksta'n är därmed öppen.
 
//BlindaLInda

...Lust att skriva. Det har liksom stått still i huvudet på mig. Psykiskt förstoppning av allt skit i skallen.
 
Påsken var sådär.
Gubben åkte in och ut på AVA/akuten. Jag åkte på en dunderförkylning - som fortfarande sitter i.
En märklig skitpåsk. Var inte ens pigg på att svulla mat i brickebacken på påskafton.
En vistelse hos MS gjorde mig glad iallafall - tack för vi fick komma över.
Tack till isa och Mehdi för ni ville titta till oss på måndagskvällen.
Tack till alla som skickat sms.
Och tack till Svärmor som var med gubben när jag inte kunde komma loss.
Till Bus - tack för Gubben fick låna din laptop - så älsklingen och jag kunde chatta!<3
 
Idag är det torsdag.
Sov helvettes bajsigt i natt, hostan gjorde att hjärnan åkte pingpong.
Jag sover skit i vanliga fall, misstänkter andningstopp pga jag väger för mycket. Så fan det kändes inte bra i natt, eller rent sagt denna vecka. Helt förstörd. (försov ju mig imorse, vaknade dock kl halv 5, men det är ju okristligt tidigt, så jag lada huvudet på kudden igen.. skulle jag inte ha gjort)
Så igår tog jag mitt slutgiltiga beslut - aldrig mer. Aldrig aldrig mer. Nu gäller det att gå ned för min hälsas skull.
Pratade länge med gubben när jag låg i badet igår, att jag insett varför jag är så sur, arg och paranoid. PGA vikten.
Min trötthet - pga vikten och att jag oroar mig för mycket.

Jag vill FLYTTA för helvette. Jag vågar knappt gå ut själv. Senaste 3 månaderna jag försökt gå ut själv med Perla har jag närapå blivit krockad 10-15 ggr. Ja jag ser så dåligt. City har blivit mitt fängelse.
Jag skrek till Daniel att jag är rädd för att gå själv, det är ett enda projekt varje ggr och en stor psykiskt belastning. Jag är helt utmattad när jag väl kommit hem. Jag är en skugga av mitt forna jag.... sorgligt.
Förlåt alla - för att jag inte kommer och hälsar på. Förlåt, men jag orkar bara inte. Jag gör så gott jag kan. Men det är nog inte nog kan jag förstå.
Om man ska mäta vänskap utefter antal ggr man hälsar på folk, är jag bottenskrapet.
Det är så mycket skönare när folk kommer hit, men... Jag vill inte be om det. För jag vet... hur jobbigt det är. Alla kommer, men jag kommer aldrig till er.
 
Nu ska jag passa på att vila, Daniel är sjukskriven från jobbet. Han tog en liten promenad nu med Perla. Lilla gumsan - blev så glad. Vinkade helt glatt hejdå till mamma. Skönt att få komma ut kan jag förstå...
 
//BlindaLinda