BlindaLinda

.. sitter där den ska nu. På det nya kontraktet.
Otroligt skönt - men vemodigt.
Hjärnan är superlycklig - hjärtat gråter.

Nu är det rensning och röjning som gäller - men motivationen har liksom smält bort i värmen.
Men ska ta mig i kragen och börja.
Bättre nu än i sista minuten. Det blir många sopsäckar att kasta.
Jag vill inte ha med mig för mycket skräp eller minnen.
Det är en nystart.
Och jag vill ha feng shui runt mig.
 
Bara inte morsan rotar i säckarna och sen spar dem för "framtida bruk" - det man kastar ska KASTAS!*ler*
Och det som legat i glömska nere i källaren i 7 år (12 år totalt på fredsgatan) kommer man knappast att sakna heller.
Bort med det gamla - in med det nya.
 
Det blir spännande att få flytta - att få stå på egna ben. Vad som sker imorgon vet jag inte. Och vem bryr sig. Det är
i nuet man ska leva i.
Men ändå kommer det tankar, om hopp och längtan stor.
Vi får se vad som sker.
Det som sker - det sker. För allt i livet har en mening.

Ungar!
Hoppla - raka vägen till Ladugårdsängen!
Hej SysterFyra!
Hej MS!
Hej till de övriga där!
Adjökens Fredsgatan - både älskad och hatad.
Allt var inte dåligt - bara de senaste åren.
Ingen plats för barn!
 
Still havin' u in my heart.
Then, now and always.
Love is a beautiful feelin'. but also very painful.
I'll be there....
 
//BlindaLinda

 

..Är inte bara min födelsedag... Utan också då vi kommer att flytta.
Efter många års letande - ska vi ä n t l i g e n flytta!
Jag nyper mig hårt i armen - ja det är ingen dröm, utan verklighet!
 
På måndag ska jag signera kontraktet, det känns så skönt.
Men också overkligt.
På ett sätt känns det inte hundra procent klart - förrän jag satt dit min namnteckning.
Svart på vitt.
 
Länge och långsamt har jag sjunkit ned i kvicksand, här i city.
Och nu har någon kastat ut ett rep, och det har jag grabbat tag i och låtit mig dras upp.
Äntligen - stå på egna ben.
Klara mig själv - ingen mer hjälp med att lämna Tindra till skolan.
o b e r o e n d e - smaka på det! O B E R O E N D E!
Tack till Taxi Brickebacken - dvs morfar/mormor - för all hjälp.
Nu är det tid - att bli riktigt vuxen.
Tack till Ettan - som ihärdigt hjälpt mig att ringa, ringa, ringa...
 
Lägenheten:
En ljus 3-rummare på 85,6 kvm.
Öppen planlösning - kök och vardagsrum, med inglasad balkong.
Kaklat badrum, med EGEN tvättmaskin, torkskåp och det heligaste av allt - BADKAR.
På våning 3 av 4.
Närhet till skola och dagis. Närhet till lekplatser och grönytor.
Närhet till syster4 m familj, syster1s jobb och en mycket kär vän - jag ser fram emot att få er till grannar.
Och till övriga som bor där - jag ser fram emot att träffas över en kaffe/the.
Till mina nära och kära - välkomna till Casa Ylle Spa.
Ni är alltid välkomna, till att bli bortskämda och ompysslade.
Ladugårdsängen - here we come! Tjejligan 2009 09 01.
 
//BlindaLinda

.. Av glada studenter. 

Sjungom studentens lyckliga dag
låtom oss fröjdas i ungdomens vår
än klappar hjärtat med friska slag
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än i våra sinnen bo
hoppet är vår vän och vi dess löften tro
när vi knyta förbund i den lund
där de härliga lagrarna gro
där de härliga lagrarna gro.
Hurra!

 
Jag har tagit studenten 2 ggr, kan man säga.
1995 med världens bästa klasser SN4KL.
och 1999 - ensam i min klass.
 
1995, var våren då allt hände. Tokigheter, fester och en LONDON-resa.
Bal gick man på, studentmiddag på Slottskällaren (fast där uppe), studentskiva på FRIMIS.
Det var en härlig tid - men samtidigt var det också vemodigt. Min klass, som jag upplevt så mycket med
i 4 år - skulle nu splittras för vinden.
Jag har fortfarande kontakt med några - HJÄRTA ER <3!!!
Väntar fortfarande på att NÅGON ska fixa återträff?? Vem??
 
Ja det är en ljusnande framtid.
Inte bara för studenterna idag - utan för oss.
Vad som sker - det får jag ta nästa vecka. När allt är hundra procentigt klart. Det är klart - men inofficellt.
Officellt blir det nästa vecka.
LÄNGTAR!
LYCKLIG!
HOPPFULL!
HARMONISK!
 
//BlindaLinda

..Och prata får ni göra. Hur mycket eller hur lite ni vill.
 
Förtydligande:
Det är INTE slut.
 
Alla människor har dalar och toppar i sina liv - och i sina förhållanden.
Och även vi.
 
Är ni nyfikna - gå direkt på källan i stället.
Eller spekulera bäst ni vill.
Men det är VI som vet vad som gäller.
 
Och ja - det är en jobbig tid.
Men folk har bra tider, och jobbiga tider.
Det hör livet till.
 
//BlindaLInda

 

Det har varit turbulenta dagar och nätter.
Framtiden är oviss.
 
Det enda jag vet just NU, här och nu.
Det är att jag alltid kommer att älska.
Men jag måste stärka mig själv.
Men jag släpper inte taget - jag är envis.
 
Om jag famlat i mörkret tidigare, så famlar jag ännu mer. Men någonstans skymtar jag ett ljus.
Man lär sig, genom livet.
På medgångar och motgångar.
Ibland får man ta det själv, och samtidigt kämpa ihop.
Det är min kamp.
Förhoppningsvis vår kamp också.
 
Jag är rädd, ja det är jag.
Men även om det är ett inre kaos, är jag mer lugn än på länge.
Jag vet vad jag vill - och kommer alltid att veta det.
Jag hoppas att du finner svar. För jag har redan mitt.
 
Carpe Diem! (fånga dagen)
Carpe Nox! (fånga natten)
 
Med all kärlek
Linda

..På G nu.
Blomdekorationer.
 
Få se om det blir sött, och om nån kanske vill ha.
Kreativa Verksta'n är därmed öppen.
 
//BlindaLInda

...Lust att skriva. Det har liksom stått still i huvudet på mig. Psykiskt förstoppning av allt skit i skallen.
 
Påsken var sådär.
Gubben åkte in och ut på AVA/akuten. Jag åkte på en dunderförkylning - som fortfarande sitter i.
En märklig skitpåsk. Var inte ens pigg på att svulla mat i brickebacken på påskafton.
En vistelse hos MS gjorde mig glad iallafall - tack för vi fick komma över.
Tack till isa och Mehdi för ni ville titta till oss på måndagskvällen.
Tack till alla som skickat sms.
Och tack till Svärmor som var med gubben när jag inte kunde komma loss.
Till Bus - tack för Gubben fick låna din laptop - så älsklingen och jag kunde chatta!<3
 
Idag är det torsdag.
Sov helvettes bajsigt i natt, hostan gjorde att hjärnan åkte pingpong.
Jag sover skit i vanliga fall, misstänkter andningstopp pga jag väger för mycket. Så fan det kändes inte bra i natt, eller rent sagt denna vecka. Helt förstörd. (försov ju mig imorse, vaknade dock kl halv 5, men det är ju okristligt tidigt, så jag lada huvudet på kudden igen.. skulle jag inte ha gjort)
Så igår tog jag mitt slutgiltiga beslut - aldrig mer. Aldrig aldrig mer. Nu gäller det att gå ned för min hälsas skull.
Pratade länge med gubben när jag låg i badet igår, att jag insett varför jag är så sur, arg och paranoid. PGA vikten.
Min trötthet - pga vikten och att jag oroar mig för mycket.

Jag vill FLYTTA för helvette. Jag vågar knappt gå ut själv. Senaste 3 månaderna jag försökt gå ut själv med Perla har jag närapå blivit krockad 10-15 ggr. Ja jag ser så dåligt. City har blivit mitt fängelse.
Jag skrek till Daniel att jag är rädd för att gå själv, det är ett enda projekt varje ggr och en stor psykiskt belastning. Jag är helt utmattad när jag väl kommit hem. Jag är en skugga av mitt forna jag.... sorgligt.
Förlåt alla - för att jag inte kommer och hälsar på. Förlåt, men jag orkar bara inte. Jag gör så gott jag kan. Men det är nog inte nog kan jag förstå.
Om man ska mäta vänskap utefter antal ggr man hälsar på folk, är jag bottenskrapet.
Det är så mycket skönare när folk kommer hit, men... Jag vill inte be om det. För jag vet... hur jobbigt det är. Alla kommer, men jag kommer aldrig till er.
 
Nu ska jag passa på att vila, Daniel är sjukskriven från jobbet. Han tog en liten promenad nu med Perla. Lilla gumsan - blev så glad. Vinkade helt glatt hejdå till mamma. Skönt att få komma ut kan jag förstå...
 
//BlindaLinda

..Om en mysig sida.
 
http://inredningsgalen.blogspot.com
 
Just nu pågår det en tävling där man kan vinna ett halsband. Korsar fingrar och tår - vill så gärna vinna. Men jag har aldrig haft tur i spel. Men hoppas kan man ju!
Gå in där du med och tävla!
Går bra att tävla med eller utan blogg,
 
//BlindaLinda

...svepte sina vingar över mig nyss.
 
Tack MS! Du räddade min söndagsmiddag!!
Nu kan jag bjuda på rabarberpaj.
 
Ska koka kompott på dessa, och sen använda pajskalsreceptet för bananpaj, tror det kommer bli gott.
Och marsansås till - för annat duger inte för Daniel.
Så det ska bli skoj och se om det blir flipp eller flopp, för M's bror från Iran.
Och blåbärspaj - har Tindra beställt. Så det blir efterrätter, inte bara en utan två då.
 
Imorgon är det stora mathandlardagen - Minna ska passa Perlan.
Hon får lite lön för det. BRA VA MINNA?
Så åker jag och Ettan iväg och handlar.
På fredag fixa LEGIMATION, mitt gick ju ut i juni -07 precis innan Perlan kom.
Dax nu, och få fart på mig.
Så då måste jag slinga håret - för att se bra ut på kort. Det blir nog mer flopp än flipp om jag ska fixa det själv, men jaja det ska nog gå på ett eller annat vis.
 
Ha det bra!
//BlindaLinda

...Inte fysiskt gravid, utan psykiskt!
Jag vill bara föda fram mina kreativa idér. Men än har inte den förlossningen startat.
Det dröjer nog...
 
När jag var yngre, ritade och målade jag ofta.
Mest blev det blyertsteckningar, för jag trivdes med färgnyanserna svart,grått,vitt.
Kanske det berodde på att jag var/är färgblind. Har ju ibland svårt att se mörkblått, blått, svart, grönt. Orange, rosa, rött.
Jag måste ha en utgångspunkt - det här är svart och jämföra.
Svårt.
S V Å R T!
 
Jag övergav ritblocket men dock inte pennorna, jag började skriva mer. Diktat har jag alltid gjort.
Mer eller mindre. Det riktigt ploppar fram verser, ibland kan jag få upp till 10 st på en dag, hälften kastar jag om jag inte känner mig nöjd. Eller finputsar på dem.
Jag tycker om att skapa, med händer och hjärna.
Med papper, pennor eller tyger/garner.
 
Nu på sista tiden har jag känt mig gravid med alla mina bilder i huvudet.
Det är en segdragen process.
Det är i början på en konst-graviditet liksom.
Jag vill få ut det, men än är jag inte riktigt mogen.
Jag får väl vara gravid ett tag till, i tanken.
 
Konst är själens terapi.
 
Och konst är inte bara ritningar, målningar och bilder.
Ord är också konst.
 
//BlindaLInda

...Redbulls. Fulla med energi.
Jag önskar att jag hade den energin. På språng, aldrig still, ständigt nyfiken och pigg på allt.
 
Kom inte ens upp imorse! Helt borta!
När man väl kunde se siffrorna i mobilen, som snoozat Perlas gapskratt ett otal gånger, började jag nästan gråta.
Klockan var 08!
Snabbt upp med värsta bankandet i huvudet, fick igång Tindra. BRÅTTOM BRÅTTOM.
Skulle fixa en treo, när jag såg ett glas trona på diskbänken. Treo?
Daniel hade tydligen fixat det, men jag har inget minne av det. Så borta var jag och är.
 
Det kommer bli en tung dag, så energifattig som jag är. Men tvätten måste åtgärdas. Det fanns inga kvällspass denna vecka förrän nästa. Som tur är så bokade jag dubbelt pass, så jag behöver inte stressa.
Perla hjälper mig - snarare ränner runt i tvättstugan och är speedad.

En liten naturlig Redbull, med vingar på.
 
//BlindaLinda